Mrs. Perfect

Mrs. Perfect

En blogg om allt mellan himmel och jord. Och hästar.

"Nobody is perfect. I`m nobody".

Detta är min alldeles egna blogg. Här skriver jag om allt som faller mig in. Mycket häst men även annat som faller inom livets ramar. Ibland duggar inläggen tätt, ibland inte. Allt beroende på tid och lust!

Välkommen att läsa!

Murphys lag

Malins bloggPosted by Malin 2010-12-12 12:22:49

Lagen om all världens jävlighet har drabbat mig. Förstår inte själv varför man, i perioder, kommer in i ett stim av bara motgångar. Små förvisso, men dock oerhört irriterande. För min del har det varit så att allt som kan fastna har fastnat. Allt som kan gå sönder har gått sönder. Och allt som man kan slå sig på har jag slagit mig på. Och så vidare. Tror säkert att detta är ett fenomen som drabbar alla, vi har bara olika sätt att hantera det. För min del så kanaliserar jag min ilska och irritation genom att vräka ur mig svordomar och könsord. Föga moget för att komma från någon som fyllt trettiotio och snart blir trettioelva, men det är något magiskt med just svordomar och könsord. För man känner sig liksom lugnare efter att ha spottat ur sig en harang av ovan nämnda ordgrupp. Kanske fungerar detta bara på mig, även om jag tror mig veta att vi är fler som nyttjar knepet. Senaste motgången var igår när jag skulle inleda mitt julpyssel med att koka fudge. Något som inte bör vara speciellt avancerat och om man följer receptet till punkt o pricka så bör ju rimligtvis resultatet bli detsamma gång efter gång. Men ack inte när jag står vid kastrullen. Förra året blev den förväntat krispiga fudgen så seg så att sirap skulle anses som lättflytande. I år så uteblev segheten totalt och den slimiga sörjan vägrade att stelna. Trots mina desperata försök att frysa skiten genom att placera slutresultatet ute på altanen där bitande kyla råder. Konstaterar därför iskallt att julpyssel är för de som begåvats med tålamod och hyfsat handlag med de ingredienser som krävs. Inte för oss som vispar några varv i kastrullen för att sedan påbörja något annat då tålamodet givit vika. Nu ligger fudgen ute i soptunnan och världen har begåvats med ytterligare en ramsa könsord. Johan också tror jag, eftersom han befann sig inom samma väggar då besvikelsen sköjlde över mig och insikten om min uteblivna beträfflighet slog mig som en istapp i huvudet. Och jag inser, återigen, att jag har gett mig in på minerad mark. Har nu stoppat in receptet på fudge så långt in i skåpet jag kan. Så att jag aldrig mer ska hitta det och försöka mig på det omöjliga igen.

Förövrigt så tror jag att jag ska bli krokusodlare. För så dyrt som det är med saffran så bör man, efter lite snabb överslagsräkning, kunna bli multimiljonär på affären. Tror mig dock hört någonstans att det går åt en väldans massa krokus för att få ihop till ett litet bullbak, men vad sjutton. Det finns säkert marker runt i byarna som står och bara väntar på att bli odlade av just mig. Frågan är bara hur sjutton man får ut saffranen ur ståndarna eller pistillerna eller vad fanken det nu finns i blomman. För krävs det att jag ska sitta o pilla ut det för hand så tror jag att det är kört på förhand. Eftersom jag känner mig själv och vet om min brist på tålamod, så skulle det sluta med att det står sjuhundra hektar med vissnade krokusar i Askaremålatrakten.

Jag har i helgen slagit in alla mina julklappar. Är känd för att vara extremt julklappsfixerad och jag genomgick en djup kris förra året när familjen bestämde, över mitt huvud, att vi skulle dra ner antalet vi gav varandra. Tre paket till varje familjemedlem blev två. Och när syrran i år föreslog att vi skulle minska ytterligare så brottade jag ner henne i djupsnön och sa att om detta vara allvar så skulle hon minsann få ligga där ute i snöhögen över julhelgen. Helt utan julklappar, julskinka och glögg. För det finns gränser även för mig. En jul utan julklappar är som att åka skridskor utan skridskor. Det kan liksom kvitta. Sådeså.

Glädjer mig åt att det snart vankas lite ledighet. Kan tycka att det är synd att det är vikande efterfrågan på sågade granplankor o brädor så att jobbet har tvingats till produktionsstopp i mellandagarna. Men jag ska ta mitt ansvar och förvalta detta beslut väl med hälsosamma löprundor, sovmorgon och allmänt chill. Det måste väl vara bra för sågverksbranschen det också?

Ha fortsatta trevliga dagar inför julen och tänk på att inte stressa. Det mår ingen bra av och dessutom gör man förhastade och ogenomtänka julklappsinköp då.

/Malin

  • Comments(2)//blogg.stallask.se/#post130